Pepparkakshus och kastade sömmar...
Min fina mormor var en hejare på en massa saker. Hon var hemmafru men sydde upp kläder till en massa folk nere i sin syateljé som hon hade i källaren. Det var Storknösen och Lillknösen och en massa andra tanter som kom till mormor för att få sina klänningar, blusar, kjolar och kappor uppsydda. Jag hjälpte till med att plocka nålar med hjälp av en magnet som satt på en lång pinne. En gång hade jag ett eget alster med mig hem till mormor som jag börjat med på slöjden men inte hunnit göra färdigt. Eftersom jag är en ganska otålig person som sällan tramsar med att nåla och så när jag syr, så blev jag snabbt irriterad på mormor. Enligt henne skulle man nämligen tråckla och kasta sömmar och gud vet vad innan man fick använda symaskinen... Så att bli sömmerska som mormor lade jag snabbt ner i mina karriärsfunderingar.
Mormor gillade spel av alla det slag. Det har varit många sena kvällar med Poker, Vändåtta och patienser av alla de slag tillsammans med mormor och morfar. På dagarna spelade vi Boccia och Badminton i trädgården medans morfar påtade bland alla sina miljontals blommor. Efter dessa tuffa sammandrabbningar vilade vi oss i hammoken med glass och nyplockade hallon. Jag åt visserligen bara glassen eftersom jag var sjukligt rädd för de små gröna maskarna som alltid dök upp i MINA hallon =/
En annan sak som var speciellt med mormor var att hon bakade väldigt mycket. Det jag minns mest är pepparkaksbaken. Det var nämligen så att hon gjorde pepparkaksfigurer till alla barnbarn och grannbarn och andra barn i hennes närhet. Det var inte vilka figurer som helst heller. Alla hade "sin" figur som man fick varje år. En figur som var ungefär 30 cm hög, pyntad med kristyr och nonstop. Jag fick dessutom två (!) figurer, Drutten och Krokodilen! Sedan gjorde hon PEPPARKAKSHUSEN! Säkert 10 st hus som hon delade ut till höger och vänster. Jag har tagit efter den traditionen, med lite modifikation... Jag gör också pepparkakshus varje år men jag gör bara ett. Däremot gör jag inte samma hus från år till år som mormor utan jag utmanar mig själv med nya ritningar varje gång istället. Det har varit kopior från "riktiga hus" och fantasihus och vissa år när tiden varit allt för knapp så har jag köpt en färdig byggsats. Men någon slags pepparkaksbyggnad måste jag liksom ha för att få in den rätta julkänslan.
Ja det finns oändligt många minnen med mormor... Jag lever på de minnena än idag!
