Pusselbiten
Jag saknar en pusselbit...
Jag vet exakt hur jag vill att den ska se ut, men den är liksom borta... alldeles försvunnen.
Det är som det där med nålen i höstacken och som att famla i mörkret...
Ibland dyker det upp en bit som jag tror kan vara rätt, den går att få in i pusslet men det krävs både fil och kniv för att få den att passa... Och tids nog så kan man inte skära eller fila mer på den, och då ramlar den bort från sin plats.
Jag vill hitta DEN biten, den som bara glider in och är självklar, den som finner sin plats i mitt pussel och är där för att stanna. Den som vill bli lite filad på och den som gör mina egna kanter mjukare och slätare så att man till slut bara kan skymta skarvarna...
Jag vet att den finns här någonstans... Kanske närmare än jag anar!?
Under tiden jag letar så gläds jag åt de bitar som redan finns, de som bildar mönstret och de i yttekanten som är till för att bytas ut med jämna mellanrum.
Mitt pussel blir nog aldrig riktigt färdigt och det är inte min avsikt heller men att det är ett hål mitt i känns inte ok! Ett tag kanske men inte för länge... Men hoppet är det sista som överger människan har jag hört! =)
