Klagan...
Jag klagar på mycket!
På barn som inte sitter still och gör som man säger åt dem.
På min sambo som inte hjälper till tillräckligt.
På att maten inte är tillräckligt varierande.
På att pengarna tar slut för fort.
På att vårt hus inte är nystädat.
På att vinglasen står odiskade sedan en vecka tillbaka.
Ja, listan skulle kunna göras oändligt lång...
Så händer en obegriplig sak, en vän till en vän, en kille i min ålder, går hastigt bort och lämnar fru och två små barn efter sig.
Här står jag, med en ljuvlig familj i livet, en ekonomi som är fullt tillräcklig, mat på bordet varje dag, ett nytt fint hus på en plats som jag aldrig vill byta bort, många fantastiska vänner,grannar, släktingar.
Jag SKÄMS!
Bloggen fyller 1 år!!!
Vet ni vad!? Min blogg har funnits i ett helt år och jag har inte den minsta tanke på att lägga ner den heller.
Den har blivit som en väldigt kär vän som alltid finns där när jag behöver den! 40 inlägg har det blivit om allt och inget. Ibland har det hänt något särskilt som jag velat berätta och ibland har det varit undringar och funderingar om världen runt omkring mig som har ramlat ut i en berättelse.
Mina personliga favoriter är barnens födelseberättelser som uppkommit i samband med deras födelsedagar. De har jag läst för dem vilket har uppskattats mycket!
"Pepparkakshus och kastade sömmar" och "Sjung en sång" som handlar om mormor respektive farmor ligger mig också mycket varmt om hjärtat eftersom de handlar om två kära personer som inte längre finns med mig i livet men som fortfarande lever med mig på något vis.
"Sov sött" om min älskade faster Gunilla som rycktes ifrån oss allt för tidigt är det inlägg som berör mig mest. Det är det enda inlägget som jag läst om och om igen och varje gång så rinner tårarna...
Men ni då kära läsare? Vilken är er favorit? Det är jag nyfiken på!
Ett nytt bloggår har börjat, here we go!
KRAM
Den har blivit som en väldigt kär vän som alltid finns där när jag behöver den! 40 inlägg har det blivit om allt och inget. Ibland har det hänt något särskilt som jag velat berätta och ibland har det varit undringar och funderingar om världen runt omkring mig som har ramlat ut i en berättelse.
Mina personliga favoriter är barnens födelseberättelser som uppkommit i samband med deras födelsedagar. De har jag läst för dem vilket har uppskattats mycket!
"Pepparkakshus och kastade sömmar" och "Sjung en sång" som handlar om mormor respektive farmor ligger mig också mycket varmt om hjärtat eftersom de handlar om två kära personer som inte längre finns med mig i livet men som fortfarande lever med mig på något vis.
"Sov sött" om min älskade faster Gunilla som rycktes ifrån oss allt för tidigt är det inlägg som berör mig mest. Det är det enda inlägget som jag läst om och om igen och varje gång så rinner tårarna...
Men ni då kära läsare? Vilken är er favorit? Det är jag nyfiken på!
Ett nytt bloggår har börjat, here we go!
KRAM
Sjung om studentens lyckliga daaaaaaaar!
Det är snart 20 år sedan jag tog studenten... Men det tar vi en annan gång! =)
Idag är det min systerdotter Ellens tur att springa ut på trappan, sjunga, tjoa, vinka och bli överöst av blommor och presenter!
Denna fina tjej som "hängt" med mig på så många skojiga upptåg. När hon föddes var hon den första bebisen på länge i släkten och med de gyllene lockarna och de stora bruna ögonen så fick hon oss alla att smälta. Hon var sprallig och glad mest hela tiden och älskade att sjunga. Minns mycket väl när hon och hennes lillasyster stod i köket och sjöng "Majas alfabetssånger" för hela släkten. Det var både finstämt och tonsäkert kan jag lova!
Någon sångkarriär har vi ännu inte sett till men hon är ju så bra på så mycket annat! Hon är konstnärlig, bakar ljuvliga kakor och hon är en fena på språk! Klok är hon också, och smart och så fantastiskt gó! När vi var till fjällen tillsammans och mina barn ville ha pannkakor till matsäck så ställde sig Ellen i det pyttelilla köket och stekte! Tyvärr hade vi inget vetemjöl utan hon provade med något slags rågmjöl som gjorde att varenda pannkaka bara trasade sönder... Tror ni hon gav upp? Nä, hon bad mig att köpa vetemjöl när jag åkte och handlade och sedan gjorde hon om alltihopa! Om de blev goda? Mmmm, de pannkakorna pratar mina barn om fortfarande! =)
Men i dag är det alltså dagen D, STUDENTEN!!!! Hon har läst en massa språk under sina tre år på Vasaskolan och har säkerligen finfina betyg!
Men Ellen, nu när du har läst så mycket språk... kaaaan du inte berätta vad BILLSTAPP betyder??? Vi har undrat i minst 17 år nu!!!!
STORT GRATTIS PÅ STUDENTDAGEN ÄLSKADE ELLEN!!!♥♥♥
Idag är det min systerdotter Ellens tur att springa ut på trappan, sjunga, tjoa, vinka och bli överöst av blommor och presenter!
Denna fina tjej som "hängt" med mig på så många skojiga upptåg. När hon föddes var hon den första bebisen på länge i släkten och med de gyllene lockarna och de stora bruna ögonen så fick hon oss alla att smälta. Hon var sprallig och glad mest hela tiden och älskade att sjunga. Minns mycket väl när hon och hennes lillasyster stod i köket och sjöng "Majas alfabetssånger" för hela släkten. Det var både finstämt och tonsäkert kan jag lova!
Någon sångkarriär har vi ännu inte sett till men hon är ju så bra på så mycket annat! Hon är konstnärlig, bakar ljuvliga kakor och hon är en fena på språk! Klok är hon också, och smart och så fantastiskt gó! När vi var till fjällen tillsammans och mina barn ville ha pannkakor till matsäck så ställde sig Ellen i det pyttelilla köket och stekte! Tyvärr hade vi inget vetemjöl utan hon provade med något slags rågmjöl som gjorde att varenda pannkaka bara trasade sönder... Tror ni hon gav upp? Nä, hon bad mig att köpa vetemjöl när jag åkte och handlade och sedan gjorde hon om alltihopa! Om de blev goda? Mmmm, de pannkakorna pratar mina barn om fortfarande! =)
Men i dag är det alltså dagen D, STUDENTEN!!!! Hon har läst en massa språk under sina tre år på Vasaskolan och har säkerligen finfina betyg!
Men Ellen, nu när du har läst så mycket språk... kaaaan du inte berätta vad BILLSTAPP betyder??? Vi har undrat i minst 17 år nu!!!!
STORT GRATTIS PÅ STUDENTDAGEN ÄLSKADE ELLEN!!!♥♥♥
